cissifio | Vimedbarn.se
cissifio

cissifio

Annons

Förlossningsberättelse

Allt började redan i måndags den 13/8, när jag fick migrän. Jag lider av hemsk migrän, med aura som brukar avta under graviditeten. Så i måndags fick jag migrän och eftersom migrän bara har att göra med hormoner så började jag undra om det kanske snart är dags. Det värsta denne gången var att jag var själv hemma med Amelia och helt plötsligt tappade jag känseln i högra handen och på läpparna och munnen. Efter några minuter fick jag problem med talet. Fick panik och ringde min man men hade så svårt att säga vad jag ville. Han blev så rädd och kom hem på en gång, under tiden ringde jag förlossningen som ville att vi skulle komma in för att undersöka mig. Jag tänkte redan på det värsta, och även de på sjukhuset eftersom efter undersökningen märkte de att jag är svagare i ena handen och blev skickat på MRI scan. Så läskigt, jag ville verkligen inte åka i en maskin med bebisen. De misstänkte blodpropp i hjärnan och därför var det viktigt, och de sa att det är ingen fara för bebisen. Efter några timmar visade det sig att allt är bra och det är den starka migränen som fick mig känna allt det. Vi kom hem runt midnatt.

14/8 På morgonen vaknade jag med ont i huvudet, men det är ganska vanligt att jag har ont efter i 2 eller 3 dagar men min man tog ledigt från jobbet för att hjälpa till. Runt 15 började jag få värkar var 15e minut. De gjorde inte speciellt ont. Men de var långa, cirka 50sekunder. Runt 18 sa jag till min man att jag tror att det blir en bebis imorgon eftersom värkarna inte avtog. Jag sa till honom att vi borde åka och äta nånting gott. Så vi åkte till en resaturang och åt, med mina värkar som bara blev ondare och längre. På kvällen visste jag att det blir bebis.

Jag ville bara klara av att vara hemma så länge det går, mest på grund av Amelia. Jag ville inte lämna henne mitt på natten. Hon sover aldrig över hos andra.SÅ hela natten låg jag i badkaret med värkar, jag pratade med förlossningen och skulle kämpa på så länge det går. Kl 4..30 väckte jag manen och sa att det dags att åka snart. Jag ville att han skulle sova i lugn och ro för han kunde ändå inte hjälpa mig hemma. Han fixade lite ordning hemma, vi väckte Amelia och runt 5.30 åkte vi mot min kompis för att lämna henne. Vi kom till östra runt 6 och då var jag bara öppen 4cm, vi blev inskrivna. En timme senare hade jag så ont att jag verkligen visste inte vad jag ska göra. Lustgasen fungerar inte för mig. Exakt samma var det med Amelia. Jag spyr, mår illa och kan verkligen inte få nyttja av det. Jag väntade ganska länge på ryggbedövning och under tiden hade jag den värsta smärtan, jag kräktes och nästan svimmade. När ryggbedövningen kom blev det så skönt. Man känner ju inget. Det är så underbart. Varför tog jag inte det direkt, undrade jag senare. Tog bedövningen runt 10 och va öppen 5-6cm då, kl 11.30 kände jag tryck och då visade sig att jag är öppen 10cm. Vattnet gick runt 12 och efter det började jag krysta. Hon föddes 12.28, vägde 3610 och 52cm lång. Förlossningen kändes mycket bättre än med Amelia, och jag saknar själva känslan att kunna uppleva det igen. Vi kvinnor är konstiga. Kanske blir en numer 3 inom kort?

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (0)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons

Första dagen

Första dagen själv med tjejerna avklarat. 4 veckor hade jag manen hemma. Det har varit underbart med hjälp. Men idag tog det slut. Som jag skrivit innan så jobbar min man mycket. Han jobbar många dagar, ofta 5 eller 6 i rad från 11.30 till 23. Det betyder att vi ses inte så mycket och han hinner inte hjälpa till med mycket. Jag sköter allt från frukost till kvällen. De flesta jobbar ju till 16 eller 17 och hinner ändå hjälpa till hemma med middagen och läggningen.

Det känns tufft ibland men sedan är han ledig 4 eller 5 dagar i rad.

Idag flög bara dagen förbi. Jag hade återbesök på sjukhuset(bröt armen i vecka 5 och blev opererad.) Eftersom jag vägrade ta flera röntgen bilder som gravid fick jag ta det idag. Sedan kom vi hem, åt och Amelia bara somnade i soffan. Skönt, nu ligger vi och myser i sängen

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentera (0)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons
stats